Kraven på ett passivhus är ställda för att ge så låga driftskostnader som möjligt med så god komfort som möjligt. Passivhus är en definition på lågenergihus som syftar till att ha betydligt bättre prestanda än nybyggnadskraven enligt Boverkets Byggregler (för närvarande BBR 16, BFS 2008:20).
BBR 16 ligger som grundkrav för ett passivhus, men ett antal krav har tillkommit för att den funktionella definitionen av passivhus – d.v.s. att värmebehovet ska klaras via tilluftflödet – ska kunna uppfyllas. Nedan följer en sammanställning över de krav som ska uppfyllas för den svenska definitionen av passivhus. Fullständig kravspecifikation finns till höger.

Effektkrav i klimatzon III

Den maximala angivna effekten för husets uppvärmning får uppgå till högst 10 W/m2 Atemp+garage. Är huset fristående och mindre än 200 m2 får effekten vara max 12 W/m2 Atemp+garage. Dessa gränser är satta utifrån klimatzoner och hur mycket man kan värma tillluften i ventilationssystemet utan att det luktar bränt. Tilluften får efter eftervärme uppgå till högst 52°C i respektive tilluftsdon när tilluftssystemet används som värmebärare.

Energikrav i klimatzon III

De krav som finns på energiförbrukning idag är BBR:s krav. Det finns förslag på att energiförbrukningen viktas olika beroende på vilken energibärare som används t.ex el, pellets, fjärrvärme eller sol.

Krav på täthet

Luftläckage på klimatskalet (väggar, tak, golv, fönster) får vara maximalt 0,30 l/s,m2 vid en trycket +/- 50 Pa.

Krav på fönster

Det genomsnittliga U-värdet för fönster och glaspartier ska vara högst 0,90 W/m2,K.

Mätning av energi

För att kunna verifiera byggnadens energitekniska egenskaper ska energianvändningen kunna avläsas för värmeenergi och hushållsel var för sig.

Ljudkrav

Ljud från ventilationssystemet ska klara minst ljudklass B i sovrum, enligt SS 02 52 67.

Råd

Ventilationssystemets värmeväxlare bör ha så hög återvinningsgrad som möjligt, minst 70 %. SFP-värdet för ventilationssystemet bör vara högst 1,5 kW/(m3/s). För att minska behovet av varmvatten rekommenderas att resurseffektiva engreppsblandare installeras. För att minska behovet av köpt energi samt hålla driftskostnaderna nere är solpaneler för produktion av tappvarmvatten under sommarhalvåret ett bra val. Innetemperaturen bör inte överstiga 26 grader mer än högst 10 % av tiden under april till september. Detta bör beräknas i planeringsskedet kan begränsas genom att välja låga U-värden på fönstren, men främst genom storleken på glasytorna och solskyddsavskärmning.Användningen av hushållsel bör begränsas, dels för att ha en så låg energiförbrukning som möjligt, dels för att undvika att det blir för varmt inomhus på grund av spillvärme. Vitvaror och andra apparater bör väljas i bästa energiklass och belysningen bör vara så energisnål som möjligt.

Frånluften i husets leds via ventilationkanalerna till aggregatets frånluftsfilter. Därefter går frånluften till värmeväxlaren och ut via avluft. Samtidigt hämtas frisk uteluft som går till tilluftsfiltret och därefter igenom värmeväxlaren där frånluften avger sin värme till tilluften. Efter värmeväxlaren går tilluften eventuellt förbi en elektrisk eftervärmare som värmer upp luften till önskad temperatur innan den går vidare ut i huset.

Värmeväxlare för värmeåtervinning

Värmeväxlaren i aggregatet har till uppgift att överföra värmen från den uppvärmda frånluften till den nya uteluften.

Det finns tre typer av värmeväxlare:

• Korströmsvärmeväxlare
  Uppbyggd av aluminiumlameller. Tilluften passerar varandra i varannan kanal. Tilluft och frånluft kommer aldrig i kontakt med varandra och dränering behövs, verkningsgrad 55-65%.
• Motströmsvärmeväxlare
  Fungerar ungefär som korströmsvärmeväxlare men istället för att luften passerar vinkelrätt mot varandra strömmar det istället parallellt och motriktat. I och med detta blir kontaktytan större och verkningsgraden är 85-95%.
• Roterande värmeväxlare
  Ett roterhjul roterar och innehåller många små kanaler. När rotorn passerar den varma frånluftssidan lagras värme och fukt i kanalerna. Värmen och fukten avges sedan till luften på tilluftssidan. Tack vare den roterande värmeväxlaren finns inget behov av dräneringsavlopp. Verkningsgraden är 75-85%.

Värmeåtervinning med eftervärme

För att säkerställa att tilluften får en behaglig temperatur kan aggregaten förses med eftervärmebatteri, el- eller vatten. Elbatterierna har överhettningsskydd i två steg. Vattenbatteriet har frysskyddsgivare som standard. Vattenbatteriet styrs av en 0-10V ventilmotor samt 2- eller 3 vägsventil. Eftervärmebatteri vatten är beroende på typ av modell monterad i aggregatet eller för kanalmontage efter aggregatet. Ofta är aggregaten så effektiva att tillsatsvärme endast erfordras vid utetemperaturer under ca – 10°C.

Fördelar med värmeåtervinning

• Värmeåtervinning med värmeväxlare kan återvinna upp till ca 90% av värmen i den förbrukade frånluften. Genom denna värmeåtervinning kan man spara 3000-7000kr per år
• Kontrollerad luft i huset och slipper därmed kalldrag och ojämn ventilation
• Filter tar bort pollen, damm och andra föroreningar i luften beroende på val av filterkvalité
• Mindre problem med fukt, radon, lukt och föroreningar

Här kan du ta del av information om vad som behövs för att få bättre/bra luft i ditt hus. Man har på sistone konstaterat att uteblivna ventilationssystem ger upphov till husproblem samt inte minst hälsoproblem som främst drabbar yngre barn.

Fakta om ventilationssystem

Varje dygn andas en vuxen människa 25 000 liter luft och den väger ca 30kg. Vi andas för att vi behöver syret men vi får även i oss onyttiga ämnen genom luften. Vi är själva en del av problemet då vi förorenar luften med allt ifrån matlagning, parfymer, rengöringsmedel, möbler samt byggmaterial. Har man dessutom ett dåligt ventilationssystem så ger vår utandningsluft ifrån sig koldioxid som leder till huvudvärk och illamående.

Bra ventilation tar inte helt bort risken för astma eller allergi men det har gjort omfattande studier som påvisar att barn som bor i hus med fungerande ventilationssystem har mycket bättre förutsättningar att förbli friska. Vid en svensk studie så var det så högt som 80% av villorna som inte uppfyllde de rekommendationer för minimum luftomsättning. Tyvärr löper barn dubbelt så stor risk för astma och allergi vid en luftomsättning på 0,18ggr/h jämfört med 0,62ggr/h. Föroreningar i inandningsluften är dessutom direkt kopplade till lungsjukdomar, andningsbesvär och ökad medicinering. Luft som kommer in i våra hus är dessutom förorenad redan från början och därför är det bästa ventilationssystemet att låta luften passera filter innan den kommer in i huset och det är ofta enkelt att arrangera.

Ventilationssystem tar bort föroreningar

Det är på grund av ovanstående skäl som vi behöver ventilationssystem. Ventilationen ser till att föra bort föroreningar och ersätta med ny och helst så ren luft som möjligt. I ett hus på 140 m² innebär det att vi behöver en långtradare med släp varje timme året om som kommer med ny luft. Problemet varför man inte ser till att ha ett bra ventilationssystem är att man normalt inte förstår sig på hur man ska gå till väga samt att man inte inser avsaknaden av ventilation. Tecken som dålig luft upptäcker man ofta inte själv eftersom man är van vid lukten och därför inte känner något trots man varit ifrån hemmet en lång stund. Därför ska ett väl fungerande ventilationssystem ta in ren luft och transportera ut den förbrukade luften ur huset. Detta är nödvändigt för våra numera välisolerade och täta hus som vi har på grund av vårt klimat. Ventilationssystemet ska dessutom helst ta tillvara på värmen i luften som är på väg ut ur huset och på det sättet hushålla med energin samtidigt som man har bra ventilation.

Idag är det vanligt med frånluftsvärmepump och golvärme i många nybyggda hus. FTX-system med hög verkningsgrad och lågenergifläktar är systemet som nu är utmanaren med många fördelar. Ett ventilationssystem med frånluftsvärmepump bygger på den tillvaratagna värmen tillförs varmvattnet och golvvärmen istället för tilluften som FTX gör. Men samma mängd luft som lämnar huset – måste tillföras på något sätt. Detta löses genom att borra hål i väggarna för friskluftsventiler. Problemet med detta är att mycket kall luft släpps in i huset på ett antal ställen, delvis okontrollerat. Vintertid innebär detta problem med kallras. Problemet förvärras av att de flesta väljer golvvärme som värmespridning och tar bort radiatorerna som till viss del tidigare avhjälpt kallrasproblemet. Golvvärme har normalt mycket låga yteffekter, i praktiken uppgår de till ynka 30 watt per kvadratmeter. Detta innebär att den kalla inrusande luften tar lång tid att värma upp. Slutsatsen är att komforten i huset blir lidande och att man kompenserar detta med att dra på med mer värme eller stänga ventilerna vilket tyvärr är väldigt vanligt. Filter i standard väggventilerna är normalt väldigt dåliga och kan inte jämföras med de filter som finn i FTX-aggregaten. Tilläggas kan dock att det går att komplettera väggventilerna med bra filter.

I ett FTX-system så fungerar det annorlunda, där tas all friskluft utifrån in genom en väggventil eller takhuv och direkt in i FTX-aggregatet där den filtreras av filter och värms upp av den utgående luften men hjälp av en värmeväxlare. Sedan går den filtrerade friskluften med hjälp av ventilationskanaler ut till varje rum och sprids slutligen vanligast via tilluftsdon i taket. Den förbrukade luften sugs ut i våtutrymmen via frånluftsventiler i taket och därefter genom FTX-aggregatets värmeväxlare och ut ur huset via väggventil eller takhuv.

Är radon ett problem?

Siffror visar att nästan 500 000 bostäder i Sverige är så påverkade av radon att de behöver saneras och bara 10% av dem som bor i dessa hus känner till problemet. Man bör kontrollera detta och var radonen kommer ifrån. Är det markradon så kan frånluftsvärmepumpsystemet inte passa till ditt hus eftersom det skapar undertryck som då ökar risken för att markradon sugs upp i huset. Ett ventilationssystem med FTX-aggregat där man kan styra fläktarna så att tilluften är lika stor som frånluften inte ger dessa problem: Det är dessutom vanligt att man använder FTX för att sanera hus mot radon och då speciellt byggradon.

Till Sdts webbshop för ventilation

God ventilation förebygger mögel och avlägsnar lukter

Inomhusluften tillförs hela tiden partiklar, gaser och vattenånga från människor, material och maskiner. Utandningsluft och duschande är stora källor till fukt i inomhusluft.

Ventileras denna inte bort får man kondens, först på kalla ytor som fönster, kallvattenledningar och sedan kanske till och med på väggar och möbler. En tillräcklig ventilation avlägsnar lukter, matos och skadliga gaser från byggnadsmaterialet samt förebygger fuktrelaterade mögel och rötskador. Små barn är ännu känsligare för dålig luft och mögel än vad vi vuxna är, de har lättare för att utveckla allergier av dålig lukt och mögel som kan finnas i våra hus – Allergier som kan sätta livslånga spår. Med en kontinuerlig ventilation i ditt hus kan du andas en renare och friskare luft som ger dig möjligheten att behålla din och dina barns hälsa.

Det behövs alltså en effektiv ventilation för att kunna späda ut föroreningar och föra bort den förorenade/använda luften från byggnaden och tillföra så ren luft som möjligt. I vissa fall (pga pollen mm) behövs även den inkommande uteluften renas innan den tillförs luften inomhus.

Ur husets synvinkel och med hänsyn till risken för fuktskador är valet av ventilationssystem av stor betydelse. Långvarigt hög luftfuktighet inomhus kan göra att det börjar mögla på ytor och inredning och att fönster och konstruktioner både får ytliga och inre skador av mögel och röta. Det är speciellt viktigt att din ventilation är tillräcklig i sovrummen. Ett bra ventilationssystem ska fungera så att det blir ett svagt invändigt undertryck för att inte riskera att fukt letar sig via luften ut i väggar, fönster och upp genom vindsbjälklag och på vinden orsakar kondens och risk för mögel- och rötskador.

Det totala utbytet av luft genom en byggnad bestäms delvis av den luft som avsiktligt tillförs via tilluftsventiler. Det tillkommer dessutom vad som kallas ofrivillig ventilation genom vädring, öppning av dörrar, fönster och genomläckning i otätheter. Ofrivillig ventilation beror på hur stora otätheter det finns i byggnadsskalet samt vilka drivkrafter som påverkar huset. Storleken på dessa drivkrafter beror på skillnader i temperaturer, den fria höjden i huset samt vindbelastning. Tätare hus ger som resultat en lägre ofrivillig luftväxling, hus med god lufttäthet måste därför alltid ha ett väl genomtänkt ventilationssystem med till- och frånluftsförsörjning genom ventiler.

Hur mycket behöver man ventilera?

Minimikravet i Boverkets Byggregler är 0,35 liter/s x bostadsytan utryckt i m². Luftflödet till ett hus på 150 m² blir: 0,35 l/s x150m²= 52,5 l/s.

Vilka rum har tilluft respektive frånluft?

Frånluft suger man i våtutrymmen samt kök. I vanliga rum som sov-, vardags-, allrum har man tilluftsventiler.

Övertryck eller undertryck i huset?

Man bör styra ventilationen så att undertryck råder. Med övertryck finns risk att man får varm fuktig luft ut i husets stomme. Vid kall väderlek kan då luften fälla ut kondens på kalla byggnadsdelar längre ut i vägg- och takkonstruktion. Vid ett system med enbart styrd frånluft får man automatiskt ett undertryck i huset. I ett system med styrd tilluft och frånluft (FTX) så kan man justera så tillflödet blir lite mindre än frånluften.

Vilka är för- och nackdelarna med mekanisk ventilation respektive självdrag? Finns det andra varianter också?

För att kunna garantera en kontrollerad luftomsättning erfordras oftast en mekanisk ventilation. Självdrag ger inte den här garantin. Vid spisen exempelvis, kan man inte garantera att stekos förs bort med mindre än att man har ett riktigt undertryck. Ur energisynpunkt krävs att man kan återvinna det mesta av värmeinnehållet i frånluften. För att övervinna tryckfallet i återvinningsbatteriet i frånluftskanalen måste man ha fläktstyrt luftflöde. För att kunna garantera en ren inomhusluft erfordras det filter i tilluften. Filtret ger upphov till ett tryckfall som måste övervinnas med fläkt. Vad man däremot ofta glömmer, är att man bör kunna variera luftflödet genom byggnaden efter behov. Med rätt styrning så erfordras det mekanisk ventilation i de flesta fall. Självdrag fungerar olika beroende av utetemperaturen. Drivkraften i ett självdragssystem utgörs av termiken, dvs varmluft stiger uppåt på grund av att den är lättare än kall dito. I äldre byggnader drogs alltid ventilationskanalerna i skorstensstocken. När man eldade i spisarna och kopplade till rökkanalen blev denna varm och värmde även frånluftskanalerna i skorstensstocken. Då värmdes frånluften och steg uppåt. Genom att öppna eller stänga frånluftöppningar kopplade till resp frånluftskanal och genom att elda i spisen kunde man ventilera rummet. Drivkraften (fläkten) var alltså värmen från rökkanalen. Systemet fungerar inte om man inte har en drivkraft. Begrepp som man ser i dag som förstärkt självdrag (med sk hjälpfläkt) är inget annat än fläktstyrd ventilation. Ur energisynpunkt går det inte att skapa rätt inomhusklimat med självdrag och dagens energikrav kan inte uppfyllas med självdrag.

Ventilationsprinciper

Idag talar man ofta om självdragsventilation, olika typer av mekanisk ventilation och hybrid ventilation. Mekanisk ventilation arbetar med relativt höga tryckfall, vilket kräver mekaniskt arbete i alla lägen, därav namnet. Man skiljer på F – frånluft enbart, FT – till- och frånluft, FTX – till- och frånluft med värmeåtervinning.

Självdragsventilation

I äldre hus erhölls en naturlig självdragsventilation genom att luft strömmade in som tilluft via otätheter, speciellt runt fönster och frånluft och evakuerades genom skorstenen. Självdragsventilation är således ventilation utan fläktar och bygger på principen att luftrörelser skapas (skorstenseffekten) då varm luft strömmar från husets lägre delar via uppvärmda kanaler till uteluften i husets övre delar. Skorstensverkan ökar ju fler våningsplan luften strömmar igenom.

Självdragssystemets drivkrafter varierar med uteklimatet och vindens variationer. Under en kall och blåsig dag skapas bra drivkrafter och luftomsättningen blir stor med risk för drag, särskilt i ett hus med flera våningar. Ett enplanshus med god lufttäthet har under sommaren däremot obefintligt med ventilation. I ett sådant hus måste man fönstervädra sommartid för att få tillräcklig luftomsättning.

Nuförtiden är det inte är självklart att det finns varma genomgående kanaler (ger skorstenseffekt) i hus där ventilationen ska ske via självdrag. Tilläggsisolerar man fasader och/eller byter fönster ökar oftast hela husets täthet och minskar tilluften. För att säkerställa god ventilation i självdragsventilerade byggnader bör man minst komplettera systemet med tilluftsintag i sov- och vardagsrum samt frånluftsfläktar i kök och våtrum.

För mycket fönstervädring är en nackdel eftersom det är svårt att stänga ute bullrig utemiljö. Det är vidare svårt att filtrera tilluft via filter i ett hus med självdrag eftersom det blir stora tryckfall över dessa. Vidare kan man inte värmeåtervinna frånluften eftersom det är svårt att få frånluften genom en värmeväxlare utan mekanisk hjälp. En fördel med självdragsventilation är naturligtvis att det inte kräver någon energi för sin drift och att det inte alstras något buller.

Frånluftsventilation

I frånluftsventilerade hus sugs luften ut av en frånluftsfläkt (t ex med placering på vinden eller på taket). Tilluft sker via ventiler i ytterväggar och fönster. Frånluften sugs ut i kök och våtrum och eventuellt även via don i garderobs- och förrådsrum.

Frånluftsfläkten går kontinuerligt och säkerställer därigenom luftväxlingen. Trots detta kan frånluftsventilerade byggnader ha en alltför låg omsättning om fläkten är felinställd eller för svag eller otillräcklig tilluft. Det finns kanske inte tillräckligt med tilluftsdon, de kan vara stängda, felaktigt placerade eller igensatta. Det kan också vara svårt att säkerställa att tilluft tillförs på de mest lämpliga ställena.

I ett frånluftsventilerat hus kan man återvinna värme från frånluften. Man har möjlighet att filtrera tilluften eftersom fläktarna kan skapa ett tillräckligt stort sug över filtren. Nackdelar med systemet är att det kräver elektrisk energi och ger ibland störande buller från fläktar och don.

Hybridventilation

Hybridventilation kallas en blandning av självdragsventilation och mekanisk frånluft. Då självdragsventilationen är otillräckligt stöttas den upp av mekaniska fläktar så att en bestämd ventilationsgrad hela tiden erhålls. Denna typ av ventilationssystem kan vara lämplig i t ex klassrum där man ofta har ett värmeöverskott och litet behov av värmeåtervinning. Det är dock mycket mer komplicerat att reglera än andra system.

Mekaniskt från- och tilluftsventilation

Med en kombination av från- och tilluftsfläktar kan man balansera ventilationen så att luftflödena in och ut ur byggnaden blir lika stora. Varken ett undertryck eller övertryck behöver skapas. I praktiken strävar man dock efter ett visst undertryck i byggnaden.

Mekanisk från- och tilluft fungerar så att man centralt tar in uteluft, förvärmer och filtrerar denna och fördelar ut luften i tilluftsdon i första hand till de rum som har störst behov av ”ren luft” t.ex. sovrum och vardagsrum. Frånluftsdonen suger ut den använda luften i de mest förorenade rummen (i främsta hand kök och våtrum). Om systemet är utrustat med värmeväxlare (FTX-system) kan man återvinna större delen av värmen i frånluften innan den förbrukade luften lämnar byggnaden.

I ett hus med god lufttäthet och FTX-system erhålls bäst möjlighet till kontroll av luftströmmarna, flödet och den termiska komforten. Det krävs dock ett kontinuerligt underhåll med byte av filter och kontroll av flöden för att effektiviteten i systemet inte ska minska.

Orsakerna till problemen med ventilationen kan vara brister som

• Dåligt fungerande självdragsventilation, speciellt sommartid
• Stillastående frånluftsfläkt
• Igensatta filter
• Igensatta frånluftskanaler
• Otillräcklig tilluft

En av världens största barnallergiundersökningar genomförs i Stockholm. Drygt 4 000 stockholmsbarn födda 1994 och 1996 har följts från det de föddes. Syftet är att få mer kunskap om hur olika faktorer, framför allt i inomhusmiljön, påverkar risken för att barn ska få olika typer av allergier. Allergier ökar mycket snabbt, från att ha varit mycket ovanligt för 50 år sedan är det nu en folksjukdom. Om det beror på att vissa skyddande faktorer försvunnit eller om det tillkommit sådant som är skadligt vet man inte. I Bamsestudien konstaterar forskarna bland annat att:

• Ett dåligt inomhusklimat (mögel/fuktskador/kondens) i bostaden ökar risken för astma
• Rökning under graviditeten medför ökad risk för barn att utveckla astma
• Amning minskar risken för barn att få astma
• Hos barn som utsattes för två riskfaktorer (tobaksrök, dåligt inomhusklimat, kortvarig amning) var risken att få astma mer än dubbelt så stor som hos barn som utsattes för färre risker. Liknande tendens fanns för allergisnuva.