När du ska välja rätt TrygghetsVakten avfuktare till vinden behöver du veta vindens storlek, antalet gavlar på huset samt om vinden redan har påverkats av fukt eller mögel. Vinden utsätts för fukt som stiger från bostadsytan och fukt som vandrar in utifrån genom ventilerna. Den höga fuktlasten gör att vinden enkelt drabbas av mögelskador. Fuktskadorna beror till stor del på ventilationsproblem som gör att fukten inte ventileras ut ordentligt. Ibland kan klimatet på vinden göra att fukt till och med vandrar in utifrån. Om vinden håller en lägre temperatur än utomhusluften, kan fukten kondensera på vindens insida.

Välj mellan TrygghetsVakten Vind eller TrygghetsVakten Vind Classic

TrygghetsVaktens vindsavfuktare kontrollerar klimatet på vinden och jämför det med utomhusklimatet. Avfuktarna håller vinden torr genom kontrollerad ventilation. TrygghetsVakten beräknar när ventilationen har en avfuktande effekt och ventilerar endast vid behov, vilket gör avfuktarna extremt energisnåla. Vilket avfuktningssystem du ska välja beror på vindens skick idag men även på hur skyddad du vill vara.

TrygghetsVakten Vind Start – Avfuktare för oskadda vindar

TrygghetsVakten Vind Start är avfuktaren för dig som vill ha en enkel lösning på vinden för att förhindra framtida fukt- och mögelskador. Systemet bygger på kontrollerad ventilation som håller vinden torr. Avfuktaren har en lång livslängd och kräver minimalt med underhåll. Så länge det inte råder extrema väderförhållanden räcker TrygghetsVakten Vind Start för att förhindra fukt och mögel på vinden. Avfuktaren kan alltid uppgraderas till TrygghetsVakten Vind Classic om du behöver ett mer effektivt avfuktningssystem.

TrygghetsVakten Vind Start passar när:

• Vinden inte ännu uppvisat symptom på fukt och mögel.
• Vinden är ouppvärmd.
• Huset nyligen bytt värmekälla.
• Vindsbjälklaget ska tilläggsisoleras.
• Huset har max två gavlar.
• Köp till extra fläkt för större hus eller vinkelhus.

TrygghetsVakten Vind Classic – Avfuktare vid synlig påverkan av fukt och mögel

TrygghetsVakten Vind Classic är avfuktaren för dig som vill vara extra säker på att vinden hålls fuktfri och mögelfri. Avfuktaren kombinerar kontrollerad ventilation med en värmeslinga som håller vinden torr. En fläkt ventilerar vinden när ventilationen har en uttorkande effekt. Vid behov tillför systemet värme för att sänka luftfuktigheten.

TrygghetsVakten Vind Classic är näst intill ljudlös och har en lång livslängd, vilket gör att du inte behöver oroa dig för vad som händer på vinden. Om fläkten mot förmodan slutar fungera kommer värmeslingan att arbeta mer. Vinden står aldrig utan fuktskydd. TrygghetsVakten Vind Classic är starkare än TrygghetsVakten Vind Start och klarar av att avfukta vindar med synliga skador från fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vind Classic passar när:

• Vinden är ouppvärmd.
• Vinden har synlig påverkan av fukt eller mögel.
• Vindsbjälklaget är tilläggsisolerat.
• Du vill vara säker på att vinden hålls mögelfri.
• Väderförhållandena är ogynnsamma för ventilation.

Välj rätt storlek på avfuktaren

TrygghetsVakten Vind Start och TrygghetsVakten Vind Classic finns i flera storlekar beroende på hur stor vind som behöver avfuktas. För vindar på vinkelhus eller vindar med längre avstånd mellan gavlarna rekommenderar vi att du kompletterar avfuktaren med en extra fläkt för att skydda hela vinden. När du tar hjälp av en installatör för montering kan du använda ROT-avdraget. Vid registrering av produkten gäller garantin i 7 år.

Vad är Radon?

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som naturligt förekommer i marken. Den bildas genom sönderfall av radium, som i sin tur härstammar från uran. Radon kan tränga in i byggnader genom sprickor i grunden, rörgenomföringar och andra öppningar men kan även förekomma i byggmaterial. När radonhalterna blir förhöjda inomhus, utgör det en hälsorisk, eftersom inandning av radon kan leda till lungcancer. Faktum är att radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning.

Radon och Hälsa

Att utsättas för höga halter av radon under lång tid ökar risken för lungcancer. Radonhalterna mäts i becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³), och enligt svenska myndigheter bör åtgärder vidtas om radonhalten i bostäder överstiger 200 Bq/m³. Det är särskilt viktigt att mäta radonhalterna i hemmet, eftersom vi tillbringar mycket tid inomhus.

FTX-ventilation: En Lösning på Radonproblemet

FTX-ventilation står för till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning. Detta system fungerar genom att både tillföra frisk utomhusluft och ta bort förorenad inomhusluft samtidigt som värmen återvinns från den utgående luften för att värma upp den inkommande luften. FTX-system är effektiva för att skapa ett hälsosamt inomhusklimat och kan också spela en avgörande roll i att hantera radonproblem.

Hur FTX-ventilation minskar radonhalterna:

• Ökad Luftcirkulation: FTX-system förbättrar luftcirkulationen i hela huset, vilket innebär att radonhaltig luft kontinuerligt ersätts med frisk utomhusluft. Detta minskar radonkoncentrationen inomhus.
• Kontrollerat Luftflöde: Genom att skapa ett balanserat luftflöde (lika mycket luft tillförs som avlägsnas) kan FTX-systemet förhindra att radon tränger in genom grunden och andra öppningar i byggnaden.
• Filtrering av Luft: FTX-system är ofta utrustade med filter som tar bort föroreningar från den inkommande luften, vilket bidrar till en bättre luftkvalitet inomhus.
• Kontinuerlig Ventilation: Till skillnad från traditionell ventilation som kan vara beroende av manuellt öppnande av fönster och dörrar, arbetar FTX-system kontinuerligt för att säkerställa att inomhusluften alltid är frisk och ren.

Installation av FTX-system

Innan man installerar ett FTX-ventilationssystem så finns det några saker man kan tänka på:

1. Radonmätning: Innan installationen bör radonhalterna mätas för att förstå problemets omfattning om man misstänker man har Radon
2. Planering och Design: Ett effektivt FTX-system måste anpassas till byggnadens specifika förutsättningar, inklusive storlek, layout och befintliga ventilationssystem.
3. Installation: Gör en noggrann installation och följ ventilationsritningen noggrant
4. Regelbunden Underhåll: Efter installationen är det viktigt att utföra regelbundet underhåll, inklusive filterbyte och systemkontroller, för att säkerställa att FTX-systemet fortsätter att fungera effektivt.

Fördelar med FTX-ventilation

• Energibesparing: Genom att återvinna värmen från utgående luft kan FTX-systemet minska energikostnaderna för uppvärmning.
• Förbättrad Inomhusluftkvalitet: Genom att ständigt tillföra frisk luft och avlägsna förorenad luft förbättras inomhusklimatet avsevärt och det märks när man bor i ett hus som har FTX .
• Minskad Hälsorisk: Genom att effektivt minska radonhalterna bidrar FTX-systemet till att minska risken för lungcancer och andra hälsoproblem relaterade till dålig luftkvalitet.

Slutsats

Radon är en allvarlig hälsorisk som kan hanteras effektivt med hjälp av FTX-ventilation. Genom att installera ett FTX-system kan du säkerställa att ditt hem har en konstant tillförsel av frisk luft, minskade radonhalter och ett förbättrat inomhusklimat. Detta bidrar inte bara till att skydda din hälsa utan också till att skapa en mer energieffektiv och hållbar bostad.

Med ökade energipriser blir det än viktigare att se över sitt FTX-system, inklusive aggregatet, kanalsystemet och ventilerna. Många överväger att stänga av sitt FTX-aggregat för att spara energi, men ett FTX-aggregat sparar energi.

FTX-systemet är installerat för att ventilera ditt hem och spara energi. Det ger ett utmärkt inomhusklimat och bidrar till en hälsosam miljö. Fördelarna inkluderar att undvika kallras, drag och smutsig luft utifrån. Luften som tillförs hemmet är tempererad och filtrerad, och värmen kommer till stor del (upp till 86 %) från frånluften. Grundprincipen är att tillföra luft (tilluft) i rum där man vistas, som sovrum, vardagsrum och arbetsrum. Luften rör sig sedan långsamt genom huset och evakueras ut via badrum, tvättstuga och andra utrymmen med frånluft. Moderna hus är så pass täta att det i princip inte finns någon naturlig ventilation, vilket innebär att varken in- eller utluft kommer in om ventilationen stängs av.

Risker med att Stänga av Ventilationen

Om ventilationen stängs av kan du få problem med att bli av med fukt, lukter och andra föroreningar. Luften blir instängd, vilket kan leda till att du känner dig trött, sover dåligt och vaknar med huvudvärk på grund av brist på syre. Fukt från exempelvis badrum och tvättstuga kan orsaka fukt- och mögelskador om den inte snabbt avlägsnas.

Energisparande Åtgärder för FTX-aggregat

1. Byt ut Gammalt FTX-aggregat:

1
Om du har ett gammalt FTX-aggregat, byt ut det! Detta kan årligen spara cirka 5000 kWh (15-20 000 kr) för en villa på 180-200 kvm i Stockholmsområdet. Äldre aggregat har transformatorstyrda fläktar som förbrukar betydligt mer energi än dagens energisnåla EC-fläktar. Den stora besparingen ligger dock i värmeåtervinningen. Äldre aggregat med korströmsvärmeväxlare har kanske bara cirka 40 % verkningsgrad beroende på nedsmutsningar av värmeväxlaren och läckage på grund av ålder och bristande underhåll. Dessa värmeväxlare måste också avfrostas vid kall väderlek för att undvika isbildning i aggregatet vilket drar mycket ström.

2. Kontrollera Isoleringen på ventilationskanalerna:
Det är viktigt att de kanaler som går i kallt utrymme, till exempel på vinden, är isolerade för att undvika värmeförlust. Den värme man tappar i kanalsystemet kommer att behöva kompenseras med tillskottsvärme för att blåsas in som tempererad tilluft.

3. Rensa och Injustera ventilationssystemet:
Om filterbyten sköts korrekt kommer ingen smuts in i tilluftssystemet. Det är främst frånluftssystemet som täpps igen av dammpartiklar. Hur ofta man ska rengöra sitt ventilationssystem beror på familjens storlek, hur ofta man tvättar, om man har husdjur etc. Ett rent kanalsystem förbrukar mindre energi än ett smutsigt och ger rätt ventilationsflöde för att huset och familjen ska må bra.

4. Byta Filter i din FTX:
Rena originalfilter säkerställer rätt flödesbalans över den roterande värmeväxlaren och att FTX-aggregatet återvinner maximalt med värme.

FTX-aggregat spelar en central roll i att hålla inomhusluften frisk och energieffektiv. Genom att hålla systemet i gott skick och uppdatera äldre komponenter kan man inte bara spara pengar utan även bidra till en bättre inomhusmiljö och ett mer hållbart boende.

Att beräkna elkostnaden för ett FTX-system (från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning) på ett år beror på flera faktorer, inklusive systemets energieffektivitet, driftstid och elpriset. Här är en förenklad beräkning som tar hänsyn till några av dessa faktorer:

Steg-för-steg-beräkning

Effektförbrukning (Watt):

Typisk effektförbrukning för ett FTX-system kan variera mellan 30 och 100 watt, beroende på systemets kapacitet och effektivitet. Vi antar här en medeleffekt på 70 watt.

Drifttid:

Ett FTX-system körs vanligtvis kontinuerligt, vilket innebär att det är i drift 24 timmar om dagen, 365 dagar om året.

Drifttid per år = 24 timmar/dag × 365 dagar/år = 8760 timmar/år

Energiförbrukning per år:

För att få den totala energiförbrukningen per år multiplicerar vi systemets effektförbrukning med drifttiden.

Energiförbrukning per år = 70 W × 8760 timmar = 613200 Wh = 613,2 kWh

Elkostnad:

Elkostnaden per kWh varierar beroende på var du bor och vilket elavtal du har. Vi antar ett genomsnittligt elpris på 1,50 SEK per kWh.

Årlig elkostnad = 613,2 kWh × 1,50 SEK/kWh = 919,8 SEK

Sammanfattning

Med antagandet att ditt FTX-system har en effektförbrukning på 70 watt och körs kontinuerligt, samt att elpriset är 1,50 SEK per kWh, skulle den årliga elkostnaden för systemet vara cirka 920 SEK.

Det är viktigt att notera att denna beräkning är en förenklad uppskattning. Den faktiska kostnaden kan variera beroende på systemets specifikationer, effektivitet och det faktiska elpriset. Om du vill ha en mer exakt uppskattning bör du kontrollera de specifika tekniska data för ditt FTX-system och ditt aktuella elavtal.

Ventilationsfilter är en central del av moderna ventilationssystem. De spelar en avgörande roll för att säkerställa att den luft som cirkulerar i byggnader är ren och fri från skadliga partiklar. I denna artikel ska vi utforska hur ventilationsfilter fungerar, de olika typerna som finns tillgängliga och varför de är så viktiga för inomhusmiljön.

Vad är ett Ventilationsfilter?

Ett ventilationsfilter är en filter som placeras inom ventilationssystemet såsom tex ett FTX-aggregat för att avlägsna partiklar från luften som passerar igenom. Dessa partiklar kan vara allt från damm och pollen till bakterier och kemiska föroreningar. Ventilationsfilter bidrar till att förbättra luftkvaliteten, vilket är avgörande för hälsa och välbefinnande, särskilt i inomhusmiljöer där människor spenderar mycket tid.

Hur Fungerar Ventilationsfilter?

Ventilationsfilter fungerar genom att fånga upp och hålla kvar partiklar när luft passerar genom filtermediet. Det finns olika metoder och mekanismer för hur dessa filter fungerar beroende på typen av filter.

Mekanisk Filtrering

Detta är den vanligaste typen av filtrering och fungerar genom att fånga upp partiklar i ett nätverk av fibrer. Partiklarna fastnar i fibrerna när luften strömmar genom filtret. Mekanisk filtrering är effektiv för att fånga upp större partiklar som damm och pollen.

Elektrostatiska Filter

Elektrostatiska filter använder statisk elektricitet för att fånga upp partiklar. Filtret består av en serie elektriskt laddade plattor eller fibrer som attraherar och fångar partiklar. Dessa filter är ofta mer effektiva för att fånga upp mindre partiklar och kan tvättas och återanvändas.

Kemisk Filtrering

Kemiska filter använder aktivt kol eller andra kemikalier för att avlägsna gasformiga föroreningar från luften. Aktivt kol är särskilt effektivt för att absorbera lukter och flyktiga organiska föreningar (VOC). Dessa filter används ofta i miljöer där luftkvaliteten påverkas av kemiska ångor och lukter.

HEPA-filter

HEPA (High-Efficiency Particulate Air) filter är en typ av mekaniskt filter som är extremt effektivt och kan fånga upp 99,97 % av partiklar som är så små som 0,3 mikrometer. Dessa filter används i miljöer som kräver mycket hög luftkvalitet, såsom sjukhus och laboratorier.

Typer av Ventilationsfilter

Det finns flera olika typer av ventilationsfilter, var och en med sina egna fördelar och tillämpningar:

• Grovfilter: Dessa filter är designade för att fånga upp större partiklar och används ofta som förfilter för att skydda mer känsliga filter längre ner i systemet.
• Finfilter: Dessa filter är mer effektiva på att fånga upp mindre partiklar och används ofta i bostäder och kontor för att förbättra inomhusluftens kvalitet.
• EPA, HEPA och ULPA-filter: Dessa högpresterande filter används i miljöer som kräver exceptionellt ren luft, såsom sjukhus, renrum och laboratorier.
• Aktiv kolfilter: Dessa filter används för att avlägsna lukter och gasformiga föroreningar från luften och används ofta i kök och industriella miljöer.

Varför är Ventilationsfilter Viktiga?

Ventilationsfilter är avgörande för att upprätthålla en hälsosam och bekväm inomhusmiljö. Här är några av de viktigaste fördelarna:

• Förbättrad Luftkvalitet: Genom att avlägsna föroreningar från luften bidrar ventilationsfilter till att förbättra luftkvaliteten, vilket kan minska risken för allergier och andningsproblem.
• Skydd för Ventilationssystemet: Filter skyddar ventilationssystemets komponenter från damm och smuts, vilket kan förlänga systemets livslängd och förbättra dess effektivitet.
• Hälsosammare Inomhusmiljö: Renare luft kan bidra till en hälsosammare och mer produktiv inomhusmiljö, vilket är särskilt viktigt i arbetsmiljöer och skolor.

Underhåll och Byte av Filter

För att ventilationsfilter ska fungera effektivt är det viktigt att de underhålls och byts ut regelbundet. Hur ofta filter behöver bytas beror på typen av filter och miljön där de används. Grovfilter kan behöva bytas var tredje månad, medan HEPA-filter kan ha en längre livslängd beroende på användningen.

Vad är Filterklasser?

Filterklasser är kategorier som används för att klassificera ventilationsfilter baserat på deras förmåga att avlägsna partiklar från luften. Dessa klasser hjälper användare att välja rätt filter för specifika behov och miljöer. Klassificeringen baseras på internationella standarder, främst ISO 16890 och tidigare EN 779 för grovfilter och finfilter, samt EN 1822 för EPA, HEPA och ULPA-filter.

ISO 16890 Standard

ISO 16890 är den globala standarden för klassificering av luftfilter som används i allmän ventilation. Denna standard delar in filter i fyra huvudgrupper baserat på deras effektivitet att fånga upp partiklar i olika storlekar: ePM1, ePM2.5, ePM10 och grovfilter.

ePM1

Filter i denna klass kan fånga upp partiklar som är 1 mikrometer (µm) eller mindre. ePM1  har en effektivitet på 80% eller högre för partiklar upp till 1 mikrometer. Dessa partiklar inkluderar rök, bakterier och andra mycket små föroreningar. ePM1-filter används ofta i miljöer som kräver mycket ren luft, såsom sjukhus och laboratorier men är även vanligt förekommande i moderna FTX-aggregat.

ePM2.5

ePM2.5-filter kan fånga upp partiklar som är 2,5 µm eller mindre, inklusive damm, pollen och mögelsporer och har en effektivitet på 65% eller högre. Dessa filter är vanliga i både bostäder och kommersiella byggnader för att förbättra inomhusluftens kvalitet.

ePM10

Filter i ePM10-klassen fångar upp partiklar som är 10 µm eller mindre, såsom större dammpartiklar och pollen. De används ofta som förfilter i ventilationssystem för att skydda mer effektiva filter nedströms.

Grovfilter

Dessa filter fångar upp större partiklar och har en lägre effektivitet jämfört med ePM-filter. De används ofta som förfilter för att förlänga livslängden på finare filter och skydda ventilationssystemet från stora partiklar och skräp.

EN 1822 Standard

EN 1822 är en europeisk standard som klassificerar högpresterande filter som EPA, HEPA och ULPA baserat på deras effektivitet att fånga upp mycket små partiklar. Dessa filter används i miljöer där högsta möjliga luftkvalitet krävs.

EPA-filter (Efficiency Particulate Air)

EPA-filter är de lägst klassificerade inom EN 1822 och har en partikeluppfångningsförmåga på mellan 85 % och 99,5 %. De används ofta i kommersiella byggnader och bostäder där hög luftkvalitet är viktig men inte kritisk.

HEPA-filter (High Efficiency Particulate Air)

HEPA-filter är mycket effektiva och kan fånga upp 99,97 % av partiklar som är så små som 0,3 mikrometer. Dessa filter används i miljöer som sjukhus, laboratorier och renrum där ren luft är avgörande.

ULPA-filter (Ultra Low Penetration Air)

ULPA-filter är de mest effektiva och kan fånga upp 99,9995 % av partiklar som är 0,12 mikrometer eller mindre. De används i extremt känsliga miljöer som mikroelektroniktillverkning och vissa medicinska tillämpningar.

Sammanfattning av Filterklasser

Här är en kort sammanfattning av de olika filterklasserna och deras tillämpningar:

• Grovfilter: Förfilter som fångar upp större partiklar och skyddar finare filter.
• ePM10: Fångar upp partiklar som är 10 µm eller mindre, vanliga i bostäder och kommersiella byggnader. Vanlig filterklass till frånluft i FTX-aggregat.
• ePM2.5: Fångar upp partiklar som är 2,5 µm eller mindre, används för att förbättra inomhusluftens kvalitet. Vanlig filterklass för FTX-aggregat, både tilluft- och frånluft.
• ePM1: Fångar upp mycket små partiklar, används i miljöer som kräver hög renhet. Andvänds ofta somm tilluftsfilter i FTX-aggregat och några tillverkare har samma filter till frånluften.
• EPA-filter: Effektiva filter för allmän användning där hög luftkvalitet behövs.
• HEPA-filter: Mycket effektiva filter för kritiska miljöer som sjukhus och laboratorier.
• ULPA-filter: Extremt effektiva filter för de mest känsliga tillämpningarna.

Översättning av Filterklasser från EN 779:2012 till ISO 16890

Här är en grov översättningstabell som konverterar de gamla filterklasserna enligt EN 779:2012 till de nya filterklasserna enligt ISO 16890:

Slutsats

Ventilationsfilter är en kritisk komponent i ventilationssystem och spelar en nyckelroll för att säkerställa en ren och hälsosam inomhusmiljö. Genom att förstå hur olika typer av filter fungerar och deras specifika tillämpningar kan du bättre bedöma vilken typ av filter som är bäst för dina behov och säkerställa att ditt ventilationssystem fungerar optimalt. Regelbundet underhåll och byte av filter är också avgörande för att upprätthålla filtrens effektivitet och förlänga livslängden på ditt ventilationssystem.
Att förstå de olika filterklasserna är avgörande för att välja rätt ventilationsfilter för ditt specifika behov. Genom att välja rätt filterklass kan du säkerställa att ditt ventilationssystem fungerar effektivt och att luftkvaliteten i din byggnad är optimal. Oavsett om du behöver grundläggande skydd mot större partiklar eller högsta möjliga renhet för känsliga miljöer, finns det ett filter som passar dina behov.

Kondensatorer används i ventilationsfläktar av flera skäl:

• Startkondensator: En startkondensator ger en extra kickstart till fläktens motor. Den ger en initial hög strömspik som hjälper motorn att övervinna den statiska friktionen och börja snurra. Efter att motorn har startat kopplas startkondensatorn ur kretsen.
• Driftkondensator: En driftkondensator är kontinuerligt ansluten till motorkretsen och förbättrar dess effektivitet och prestanda. Den hjälper till att upprätthålla en stabil och jämn strömförsörjning, vilket bidrar till att motorn går jämnare och med högre effektivitet.
• Fasförskjutning: I en enfasmotor används kondensatorer för att skapa en fasförskjutning mellan huvudlindningen och hjälplindningen. Detta skapar ett roterande magnetfält som är nödvändigt för att motorn ska starta och driva effektivt.
• Effektfaktor: Kondensatorer kan förbättra effektfaktorn i motorn. En bättre effektfaktor innebär att mindre reaktiv effekt används, vilket minskar energiförluster och kan bidra till lägre energikostnader.
• Skydd mot spänningsspikar: Kondensatorer kan även fungera som en buffert mot plötsliga spänningsspikar, vilket skyddar motorkomponenterna från skador.

Sammanfattningsvis bidrar kondensatorer till att förbättra startprestanda, effektiv drift, stabilitet och skydd för ventilationsfläktar.

Vad händer om man har en för stor kondensator?

Om kondensatorn är för liten blir motorn svag vid starten. Om kondensatorn däremot är för stor, kan motorn bli överhettad, vibrera och ge ifrån sig onödigt mycket ljud. En enfas asynkronmotor kan starta utan en startkondensator om den får en knuff för hand, förutsatt att det inte finns några andra problem.

Vi upplever att man inte byter ventilationsfilter till FTX-aggregaten så ofta som man bör. Det är i många fall en kostnadsfråga då filterna är ganska dyra och rekommendationerna är att helst byta två gånger per år. Sambandet mellan vår hälsa och föroreningar i luften är dokumenterad. Anledningen till ventilationsanläggningen är att tillföra ren luft samtidigt som den förbrukade transporteras ut ur huset. Man ska aldrig försöka rengöra ett filter då ett ventilationsfilters funktion beror på flera samband som samverkar, mer info om filtrering.

Vi jobbar därför ständigt med att få fram alternativ till samma kvalité som originalfilterna men till betydligt bättre priser. För att få ytterligare bättre priser så säljer vi även ventilationsfilterna i flerpack (filterset). Är du bara intresserad av att köpa filter så har vi samlat alla våra nuvarande filter i en webshop med bara ventilationsfilter till FTX-aggregat och dessutom så är allt fraktfritt.

Ersätta dåligt självdrag med ett ventilationssystem med mekanisk frånluft
Ska det vara övertryck eller undertryck i huset?  
Hur ska rummen i ett hus ventileras?
Hur mycket sparar man på ett FTX-system?
Hur stor luftväxling behövs i ett hus?
Överväg värmeåtervinning vid byte av ventilationsfläkt
Isolering av kanaler till och från värmeväxlare
Problem med fukt i småhus
Går det att kombinera kanalsystem i galvat och plast?
Låg relativ fuktighet är bra så undvik att befukta inomhusluften!
Hur ofta borde man rensa sitt ventilationssytem?
Vad är den största skillnaden mellan A, B, C modulerna på era fläktar?

Ersätta dåligt självdrag med ett ventilationssystem med mekanisk frånluft

Fråga:

I samband med köksrenovering och tankar kring imkanalen har jag även börjat fundera kring vår ventilation. Vi bor i ett gammalt 1 1/2 planshus med källare. Nyinstallerad jordvärmepump och ventilationen är självdrag. Vad jag funderar över är om vi behöver en frånluftsfläkt på det övre planet, (här finns ingen wc) utan endast två ventiler till murstocken varav den ena är tilltäppt av en garderob.

Vad jag är rädd för är dels att ventilationen är för dålig, dels att den varma fuktiga luften når upp på vinden med problem som följd. Skulle man kunna sätta en kanalfläkt i rör upp genom yttertaket från ett av rummen (eller sammanbundet system från båda rummen) eller räcker det med en fläkt som drar ut det genom ytterväggen?

Ytan är ca 50 kvadrat öppen planlösning. Om det behövs, vad för dimensioner på rör, kapacitet på fläkt etc behövs?

Svar:

Enklast och bäst är att du tar en fläkt (exempelvis kanalfläkt 125C) som suger från båda ställena. Fläkten styr du antingen med en 5-stegs transformator eller en tyristor. Du behöver bl.a. en kanalfläkt, en takhuv, varvtalsstyrning, T-rör, två frånluftsdon och rör med detaljer. Systemet isolerar du sedan med isoleringsstrumpor.

Ska det vara övertryck eller undertryck i huset?     

Svar:

Vid övertryck finns risk att man trycker ut varm fuktig luft ut i husets stomme. Vid kall väderlek kan då luften fälla ut kondens på kalla byggnadsdelar längre ut i vägg- och takkonstruktion. Därför strävar man alltid efter ett visst undertryck.

Vid ett system med enbart frånluft (utsugning) får man automatiskt ett undertryck i huset. I ett system med både tilluft (inblåsning) och frånluft, exempelvis via ett värmeåtervinningsaggregat, så projekteras och injusteras detta så att man har ca. 10-15% mindre tilluftflöde än frånluftsflöde.

Hur ska rummen i ett hus ventileras?     

Fråga:

Vilka rum suger man ur och vilka rum blåser man in luften i?

Svar:

Frånluft suger man i våtutrymmen samt kök. I vistelseutrymmen vilket typiskt är sov-, vardags-, allrum, har man tilluftsventiler.

Hur mycket sparar man på ett FTX-system?

Svar:

Energimyndigheten har gjort ett test med flertalet aggregat på ett hus som var på 130kvm. Testet visar att om du installerar ett FTX-system i ett tätt hus kan du göra en energibesparing på mellan 4 000 och 6 500 kWh per år. Mest energi går att spara in norra Sverige. 

Hur stor luftväxling behövs i ett hus?

Fråga:

Hur stor luftväxling behövs i mitt hus på 150m² ?

Svar:

Minimikravet i Boverkets Byggregler är 0,35 liter/s x bostadsytan utryckt i m².
Luftflödet till ett hus på 150 m² blir: 0,35 l/s x150m²= 52,5 l/s. 

Överväg värmeåtervinning vid byte av ventilationsfläkt

Fråga:
Jag har idag en takfläkt av märket Husqvarna Reginair. Huset är ett enplanshus byggt 1983 med en bostadsyta på 130 m2. Mekanisk frånluft med tilluft i fönster. Frågan är vad jag kan byta till eftersom min nuvarande fläkt håller på att ge upp. Vad skulle det kosta? Är det svårt att göra jobbet själv om man bortser från injustering och det elektriska?

Svar:
Mitt förslag är att du försöker installera ett ventilationssystem med värmeåtervinning, inte minst för att el-priserna säkerligen kommer att rusa i höjden. Ventilationen i ett normalhus står för ganska stor del av el-kostnaden och därför kan det vara mycket lönande att investera i ett återvinningssystem. Inomhusklimatet blir dessutom mycket bättre.

De aggregat vi rekommenderar är antingen en Heru eller Systemair aggregat. En Ventilationsbyggsats FTX -125m² med ett Heru aggregat och rör mm. kommer max kostnaden ligga på 39 000:- inkl moms + isolering, eftersom mängden utav isolering varierar från system till system. För mer information behöver du bara gå in på vår hemsida inom ”Paketerbjudande” 

Isolering av kanaler till och från värmeväxlare

Fråga:
Vad menar man med att isolera ”diffusionstätt” till min värmeväxlare? Ska jag isolera både in- och utgående rör?

Svar:
Du ska använda isolerstrumpa på både uteluftsröret (friskluften in) samt på avluften (ut). Friskluften in kan ju på vintern vara -15 grader C och då får du kondens på utsidan av detta rör. Det är också viktigt att plasten tejpas i ändarna och eventuella skarvar så att du inte får in fuktig luft på något ställe till röret/en.

Problem med fukt i småhus

Fråga:
Jag har tänkt skaffa automatiska ventilation till rummen (ventiler ovan fönster) men känner mig osäker på hur jag skall hantera en takfläkt i kombination med badrumsfukten och inte förlora all värme från värmepumpsfläkten på nedervåningen. Jag vill helst inte ha för mycket oljud.

Fakta:
Jag bor i ett radhus på 122 m2. Trähus byggt 1983. Idag värms huset upp utav luftvärmepump samt elradiatorer. På övervåningen har vi 4 rum samt badrum. Det blir dålig luft här uppe och luktar illa. Inget utav rummen har några ventiler. Via badrummet går fläktröret från köket upp i skorstenen, (vi har en ventil här inne). Badrummet är 1 1/2 år gammalt och det finns en öppningsbar takkupa där det börjat bli svart på träet.

När vi gjorde om köket bytte vi till kolfilter och vi skaffade en fläkt på skorstenen. Den ventilerar både kök och badrum och sätts på manuellt nere i köket. Den låter mycket och det blir väldigt kallt när den är på., men jag sätter på den för jag är så orolig för badrummet.

I lilla toan (utan dusch) och tvättstugan (med kondenstumlare) finns ventiler till fläktrör som går ut i skorsten och den verkar inte göra någon nytta. Vi får mycket imma på fönstren (2 glasfönstren).

Svar:
Detta du beskriver är typiska symptom för hus med för dålig ventilation som alltid leder till framtida fukt/mögelskador och kan på sikt även orsaka problem med hälsan.

Det finns lite olika varianter på åtgärd och det enklaste är givetvis att montera fler uteluftsventiler genom ytterväggen och/eller fönsterkarmarna och sedan installera en mekanisk frånluftsanläggning för ca 20.000:- inkl moms som suger från alla våtutrymmen. Detta gör att du får ett luftutbyte som eliminerar problemen men ger dig högre energikostnad och viss ”dragighet”.

Det bästa alternativet är givetvis att installera en Ventilationsbyggsats FTX -125m² (ca 45 000:- inkl moms + isolering för att mängden isolering varierar från system till system) som tar till vara ca 86% på värmen som ventileras ut där du slipper förhöjd energiförbrukning och drag.

Går det att kombinera kanalsystem i galvat och plast?

Fråga:
Går det att kombinera kanalsystem i galvat och plast?

Svar:
För samma dimensioner går det mycket bra. Helt kompatibelt med samma mått.

Låg relativ fuktighet är bra så undvik att befukta inomhusluften!

Fråga:
Vi har torr luft i vårt hus på vintern. Har ni någon anläggning som kan användas för att öka luftfuktigheten inomhus?

Svar:
Jag avråder bestämt från befuktning!!
Det är idag konstaterat att den mesta av problematiken angående vår innemiljö beror på för hög fuktighet. Vi slutbrukare börjar märka av ”för torr luft” när den relativa fuktigheten kryper nedåt 5-10%Rf. Dessa nivåer kan möjligtvis nås i ex. ett kontor, med mycket papper och hög luftomsättning när det varit riktigt kallt utomhus en längre tid. I mekaniskt ventilerade bostäder ligger normalt Rf på 30-60% vintertid trots det låga vatteninnehållet i den kalla uteluften. I våra bostäder sysslar vi normalt med fuktavgivande aktiviteter varför den relativa fuktigheten mycket sällan går ned under 30%.

Samtidigt hör man ofta att ”det är så torr luft”. I de stora studier och försök som gjorts är resultatet ganska entydigt. Vid hög luftfuktighet avges mer emissioner från bl.a. byggnadsmaterial vilket irriterar våra slemhinnor. Likaså innehåller många rengöringsmedel ämnen som irriterar oss mer vid hög Rf. Ju högre Rf, ju fler klagar över ”För torr luft”. Alla seriösa försök ger samma svar: Vi mår bättre och uppfattar inomhusluften som friskare ju torrare den är (ned till ca. 10% Rf)

Om man ändå önskar befukta så för allt i världen, gör inte detta i kanalsystemet. Risken är då stor för att otrevliga saker och oxidationsprocesser börjar utvecklas i de partiklar och ämnen som kommer finnas där (trots filtren).

Inom Skandinavien är vi världsledande på inneklimatforskning. Framför allt är det DTU i Köpenhamn som är spjutspetsen och där fler svenska professorer är engagerade.

Hur ofta borde man rensa sitt ventilationssystem?

Svar: Boverket rekommenderar att man rensar systemet minst vart femte år. Kostnaden för rensningen beror mycket på tillgängligheten och åtkomsten för rensningen. Kom ihåg om man slarvar vid rensning utav kanaler kan detta leda till sämre luftkvalité i ditt hus.

Här kan ni se ett kort klipp på hur en rensning kan gå till: https://www.youtube.com/watch?v=EETZPH0UIwo&feature=relmfu.

Vad är den största skillnaden mellan A, B, C modulerna på era fläktar?

Svar: Modul A fläktar är de som har lägst varvtal medans modul B har högre varvtal och modul C har ännu högre. 

I slutet av 1940-talet sökte investerare efter praktiskt användbara och ekonomiskt tilltalande lösningar för bevattningssystem till norra Afrika. De exakta detaljerna i denna historia har gått förlorade men en sak är klar, norrmannen och ingenjören Erling Jensen fick höra talas om dessa förfrågningar och kunde efter en tid presentera utkastet till en lösning som senare skulle kallas runda kanaler. Genom att i spiralform falsa samman tunn stålplåt, nedklippt i långa remsor, så skulle rör för bevattning kunna tillverkas både enkelt och billigt. Om projektet las ned för att det bedömdes som orealiserbart eller vad som hände vet man inte idag, men Erling Jensen och hans kompanjon Leif Andresen dammade 1952 av projektet och såg en helt ny användning för den spiralfalsade idén. Det var inte vatten man denna gången riktade in sig på utan man kom på idén att istället transportera luft. Runda kanaler skulle inte enbart ge en enklare produktion än de då dominerande rektangulära, handbyggda kanalerna, det skulle även vara enklare att montera, enklare att täta och enklare att underhålla. Problemet var bara att maskinen för produktion av spiralfalsade rör återstod att uppfinna och det var så det började.
 

Runda kanaler föds

Fyra år senare var revolutionen ett faktum och de kunde år 1956 stolt presentera den första maskinen som tillverkade runda kanaler även kallade spirorör.

Tillverkning av spirorör

Svenska Fläktfabriken blev antagligen den första köparen av maskinen för tillverkning av runda kanaler och började i slutet av 1950-talet testa utrustningen för att senare lansera produkten på marknaden. Denna utveckling tog alltså sin början i Sverige och Skandinavien.

I takt med att marknaden såg de möjligheter som runda kanaler öppnar, så startade också svenska Bacho tillverkning och följdes några år senare av bl.a. Stifab och Lindab. 1966 tog Lindab, som då hette Lidhults Plåtindustri, beslutet att komplettera sin framgångsrika tillverkning av takavvattning – sturprännor och rör – med spirorör.
Man såg stora möjligheter till ökad försäljning med hjälp av runda kanaler och därför inköptes 1967 den första maskinen för tillverkning av spirorör. Runda kanaler var en succé och tillverkningen gick för fullt hos alla tillverkare. Med hjälp av runda kanaler hade tillverkningen av ventilationskanaler redan på 60-talet blivit industri, och det var ett bevattningsprojekt i Afrika och en genial norsk ingenjör som låg bakom alltihop.

Runda kanaler tar över marknaden

Den stora svenska byggboomen under slutet av 60-talet, förde inte bara med sig en aktivitet inom byggsektorn av sällan skådat slag, byggprojekt fanns överallt och installationen gick för fullt. Dessutom förde högkonjunkturen med sig nya byggnormer och ny skärpt lagstiftning inom bl.a. ventilation. En parallell utveckling skedde i de övriga nordiska länderna och runda kanaler stod i dessa länder som den klara vinnaren gentemot de rektangulära, runt var tätare, runt var mer lättmonterat och runt fanns i lager. Återigen hade den dåvarande dominanten på marknaden, Svenska Fläktfabriken en ny idé som till slut skulle konkurrera bort det rektangulära sortimentet för gott.

Runda kanaler med gummitätning

Det började ryktas allt mer om någon sorts gummitätning som skulle göra tape, kitt och klister onödigt. Utvecklingen av fast monterade gummitätningar smögs in på marknaden genom att Fläktfabriken hade en egen installationsavdelning som i relativ tysthet började installera dessa nya system. Plötsligt kom allt fler krav från marknaden om gummitätning eftersom denna packning förbättrade tätheten och gjorde monteringen enklare.

Runda kanaler idag

Sortimentet för runda kanaler utvecklades till att omfatta alla detaljer och dimensioner som marknaden efterfrågade. Idag finns flera tillverkare i Europa som har specialiserat sig på att tillverka runda kanaler som fortfarande ofta kallas spirorör. Dessa tillverkas enligt standarden SS-EN 10142 vilket innebär att de olika fabrikaten är kompatibla med varandra. Sdt är sedan 2005 generalagent för Vento, en av Europas största tillverkare av pressade cirkulära ventilationsprodukter. Vento levererar sitt pressade ventilationssortiment till mer än 41 länder. Ventos produkter är med hjälp av Sdt provade och testade av Statens Provningsanstalt i Borås och uppfyller täthetsklass D, vilket är den högsta klassen för ventilation idag. Produkterna är dessutom så täta att de var 3 gånger bättre än kraven i täthetsklass D vid provet.
 

Här finns länkar till runda kanaler på vår webshop.

Inomhusluften tillförs hela tiden partiklar, gaser och vattenånga från människor, material och maskiner. Utandningsluft och duschande är stora källor till fukt i inomhusluft. Ventileras denna inte bort får man kondens, först på kalla ytor som fönster, kallvattenledningar och sedan kanske till och med på väggar och möbler. Det behövs alltså en effektiv ventilation för att kunna späda ut föroreningar och föra bort den förorenade/använda luften från byggnaden och tillföra så ren luft som möjligt. I vissa fall (pollen mm) behövs även den inkommande uteluften renas innan den tillförs luften inomhus.

Med en kombination av från- och tilluftsfläktar kan man balansera ventilationen så att luftflödena in och ut ur byggnaden blir lika stora. Varken ett undertryck eller övertryck behöver skapas. I praktiken strävar man dock efter ett visst undertryck i byggnaden.

Mekanisk från- och tilluft fungerar så att man centralt tar in uteluft, förvärmer och filtrerar denna och fördelar ut luften i tilluftsdon i första hand till de rum som har störst behov av ”ren luft” t.ex. sovrum och vardagsrum. Frånluftsdonen suger ut den använda luften i de mest förorenade rummen (i främsta hand kök och våtrum). Om systemet är utrustat med värmeväxlare (FTX-system) kan man återvinna större delen av värmen i frånluften innan den förbrukade luften lämnar byggnaden.

Hur mycket luftflöde behöver varje rum?

Här kommer exempel på standardvärden gällande olika rumstyper.