Några av de sjukdomar som ökar snabbast i Sverige i dag är astma och allergi. Två, tre generationer tillbaka var det få som ens kände till någon som var allergisk eller hade astma. I dag har fyra av tio barn någon form av allergi eller överkänslighet.
Forskarna är inte säkra på vad denna stora ökning beror på men de flesta är överens om att den luft vi andas har mycket stor betydelse. Förmodligen är luften hemma viktigast eftersom det är små barn som blir sjuka, dessa vistas en mycket stor del av sin tid just hemma.
Försämrad hälsa kostar. Priset är högst för de personer och de familjer som drabbas, att vara allergisk eller astmatisk har många både svåra och besvärliga konsekvenser.
Men priset är också högt för Sverige som land. Sjukvårdskostnaderna för alla allergiska och astmatiska barn är höga. Liksom kostnaderna för sjukskrivningar och produktionsbortfall för vuxna med dessa sjukdomar.
De ekonomiska konsekvenserna för samhället och de personliga konsekvenserna för individen ökar så länge som vi inte skapar ren luft i våra bostäder. Det går att med relativt enkla medel skapa betydligt bättre luftkvalitet inne. Det som krävs är ökad kunskap om, och en förändrad attityd till, just inomhusluften. Vi måste sluta ta den för självklar.
Svensk utomhusluft är renare än på många andra håll i världen. Luften på våra arbetsplatser har också förbättrats kraftigt de senaste åren. För att även luften hemma ska bli tillräckligt bra krävs två saker:

• Vi måste ta kravet på ren, frisk luft i våra bostäder på lika stort allvar som kravet på ren utomhusluft och ren inomhusluft på våra arbetsplatser.
• Vi måste satsa resurser på forskning om inomhusluftens betydelse. Det duger inte att svenska forskare måste flytta utomlands för att kunna göra sitt jobb inom ett område som är viktigt för oss alla.

Med en ökad forskning och mer utbredd kunskap om inomhus luftens betydelse för vår hälsa, vårt välbefinnande och vår prestation kommer många att intressera sig för vad vi andas in, oavsett var vi är. Det är dock svårt att skapa intresse för inomhusluft och ventilationssystem, trots att vi som sagt vistas 90 procent av vår tid inomhus. Redan 1996 skrev miljöhälsoutredningen i sitt betänkande (SOU 1996:124) att: ”Ingen ska bli sjuk eller få symptom till följd av brister i inomhusmiljön”. Utredningen tar också upp ett av de vanligaste argumenten mot god ventilation – vår önskan att spara energi. Ventilation kan vara energikrövande och strider därmed mot ett av de viktigaste miljömålen. alltså att minska energianvändningen. Så har det varit. Men numera finns det både enkla och effektiva lösningar för såväl värmeåtervinning som styrning av ventilationen. Ett bra uppbyggt ventilationssystem blir därmed ett effektivt sätt att hushålla med energin.