Ett ventilationssystem ska göra två saker, dels ska systemet föra in ren luft till huset på rätt ställe och därefter ska det kunna föra bort den förorenade luften. Den nya luften ska komma in i huset och helst inte märkas utan systemet ska vara anpassat för detta.

Vid dåligt ventilationssystem så ökar ofta temperaturen och koldioxidhalten blir för hög vilket resulterar i trötthet, huvudvärk, försämrade slemhinnor och sämre allmän motstådskraft.

Ett standard mekaniskt ventilationssystem består av ett ventilationsaggregat eller kanalfläkt, kanalsystemet, takhuv eller combihuv och till slut luftdon.

I ett vanligt rum så kan man byta luften på ett par minuter om man vädrar genom att öppna ett fönster. Denna typ av ventilation är inte ok enligt Boverkets regler då den orsakar drag och ventilation nattetid uteblir. Godkänd luftväxling ska ske kontinuerligt och kontrollerat och det är därför man måste förse huset med ett ventilationssystem. Här kommer beteckningar och beskrivningar på olika förekommande ventilationssystem.

• Typ S som är självdrag

  Detta ventilationssystem är den vanligaste förekommande i privata. Förekommer i äldre hus där luften naturligt kommer in genom springer, otätheter och ibland genom speciella fönster. Detta system fungerar dåligt på sommaren och ger överlag ojämn ventilation. Moderna hus är för täta och inte anpassade för självdrag.
  

• Mekaniskt frånluftssystem typ F

  Den gamla luften sugs ut genom takhuv eller via ett ventilationsgaller med hjälp av en fläkt och på så vis så drar systemet in ny luft genom ventilerna. Har man självdrag och vill förbättra sin ventilation så är detta ett vanligt sätt att lösa det på.
  

• Mekaniskt från- och tilluftssystem FT eller FTX (med återvinning)

  Med dessa ventilationssystem så styr man både volymen tilluft och volymen frånluft exakt med hjälp av fläktar. Här tar man inte in luften med hjälp av en massa ventiler utan den nya tilluften kommer in via en ytterväggsgaller eller kanske via en takhuv och sedan sprids luften med hjälp av tilluftsventiler i rummen. Frånluftsventiler i badrum, kök och tvättstuga ser till att suga ut luften som sedan lämnar huset via eget yttervägggaller eller även här en takhuv. Nästan alltid så renas luften med hjälp av ett ventilationsfilter. I FTX-systemet så återvinner man varmen i luften som är på väg ut för att överföra värmen till den nya luften på väg i i huset.
  

Indelning av ventilationssystem efter funktion

Indelningen av ventilationssystem efter funktion ger en första indikation på om ventilations-anläggningen kan göras mycket enkel eller inte
• Frånluftssystem – Tilluften har utetemperatur
Ventilationssystemet kan utformas mycket enkelt
• Till- och frånluftssystem -Tilluften är värmd
Ventilationssystemet blir mer komplicerat

För att få ett enkelt ventilationssystem bör man i första hand sträva efter att utforma byggnaden så att det inte krävs stora luftflöden. Däremot påverkas möjligheten att utforma ett enkelt ventilationssystem inte av hur ventilationsluften transporteras. Då man har ett frånluftssystem kan det ske genom en fläkt eller genom självdrag. Självdrag kräver något mer utrymme och en mer genomtänkt kanallösning än ett system med fläkt. Ett frånluftssystem med självdrag fungera väl om luftbehovet är lågt, åtminstone då det är kallt ute. Ur energisynpunkt är skillnaden mellan ett frånluftssystem med fläkt och ett med självdrag mararginell, då ett system med frånluftsfläkt mycket väl kan utformas så att det dels får ett litet elbehov, dels blir stort sett tyst.

Skillnaden är stor mellan ett ventilationssystem där tilluften tas in direkt utifrån och ett där luften behandlas på något sätt. Det är behovet att behandla tilluften och då i första hand behovet att ge den en högre temperatur än uteluftens, som gör den stora skillnaden mellan ett enkelt och ett mer komplicerat system. Som nämnts kan det enkla systemet där man tar in uteluft direkt, klara specifika luftflöden upp till ca 0,5 omsättningar per timme (byta luften i ett rum varannan timme). Om det specifka luftflöde som krävs är större, måste den uteluft som tas in värmas under den kalla årstiden.

Om det specifika luftflödet är lägre än ca 1,5 omsättningar per timme, kan det räcka med att tilluften värms till ca 10 °C, förutsat att tilluftsdonen är ur dragsynpunkt mycket väl utformade. En sådan relativt begränsad värmning av uteluften, kan ske genom att luften tas in genom en luftkanal i marken. På sommaren värmer uteluften kanalens väggar och marken i kring. Samtidigt kyls luften i någon mån. På vintern värmer kanalens väggar uteluften som tas in och samtidigt kyls kanalens väggar och marken.

Det här är en lösning som kan fungera förutsatt att kanalen är så dimensionerad att man inte riskerar kondens under sommaren då uteluftens daggpunkt är hög. Blir det för hög relativ fuktighet, kondens eller om det kommer in vatten på annat sätt finns risk för att det bildas mögel. Kanalen måste vara inspekterbar och den måste hållas ren. I praktiken bör kanalen vara gångbar, dvs en kulvert. Lösningen är inte helt enkel och inte heller riskfri, men den kan fungera värmetekniskt om den görs rätt.
Om det specifika luftflöde som erfordras är större än ca 1,5 omsättningar per timme, måste tilluftstemperaturen ligga på ca +15 °C eller högre för att det inte skall bli störande drag och störande temperaturfördelning. Den lägsta möjliga tilluftstemperaturen bestäms av tilluftsdonens placering och utformning. Tilluften måste således vara värmd till denna temperatur. Det innebär att det krävs dels ett tilluftssystem med tilluftsaggregat, där tilluften värms genom värmeåtervinning eller värmare, dels ett system med spirorör som transporterar luften till de utrymmen som kräver ventilation.

I ett tilluftssystem med luftbehandlingsaggregat (FTX-aggregat) kan tilluften, utöver värmning renas och även behandlas på andra sätt. Värmeenergin i frånluften kan återvinnas och överföras till tilluften för att värma den. Övergången från det enkla frånluftssystemet till ett från- och tilluftssystem innebär alltid en betydande komplicering. Det är i praktiken här man tar steget från ett tekniskt enkelt klimatsystem till ett som är tekniskt komplicerat. Det här steget är dock en direkt följd av att det luftflöde som erfordras för att klara de krav som ställts på inneklimatet och på att ventilationen skall bemästra de emissioner som kan förväntas då huset tas i bruk, är större än vad som kan klaras med ett frånluftssystem.

Källa och inspiration: ventilationskunskap hos alltomventilation.se