Oavsett hur man definierar ordet produktivitet är en ökad sådan bra för både individen, företaget och samhället – naturligtvis förutsatt att den inte skapas på bekostnad av något annat. En ökad produktivitet som skapas av ett bättre inneklimat kostar inget annat än en investering, som dessutom tjänas in på relativt kort tid. En sådan produktivitetsökning är således enbart av godo.

Men vad är egentligen produktivitet?
Forskarna Leaman och Bordass definierade år 2000 begreppet produktivitet ”förmågan hos människor att öka sin prestation genom en ökning av kvantiteten eller kvaliteten i den produkt eller tjänst de levererar”.
Att öka produktiviteten betyder att man antingen producerar fler saker, eller behöver färre personer för att göra arbetet, i förhållande till den fasta kostnad man har. En produktivitetshöjning betyder att man får ut mer utan att satsa mer.

Inneklimatet har stor inverkan på flera av de faktorer som påverkar produktiviteten mest. Några exempel på faktorer som bör vägas in för att mäta sambandet mellan inneklimatet och produktiviteten är:

1. Sjukfrånvaro.
2. Antalet skador och olyckor.
3. Arbetstakt och avbrott i arbetet.
4. Noggrannhet och omsorg i arbetet.
5. Kostnad per tillverkad enhet.

Räkneexempel
Företaget Acme Produktion tillverkar prylen ”pryl”. Korttidssjukskrivningarna på företaget ligger på 2 procent, av de 400 anställda är alltså i genomsnitt åtta personer borta varje dag. Detta kostar företaget (brutto) nästan fyra miljoner om året.
Acme bygger om fabrikslokalen och förbättrar ventilationen och får bättre inneklimat, en rimlig kostnad för detta i en fabrikslokal för 400 anställda är 500 000 kronor.
Som en följd av ombyggnaden sjunker sjukskrivningarna från åtta till sju personer per dag, vilket minskar kostnaderna för dem från 4 miljoner till 3,6 miljoner på ett år. Investeringen på 500 000 är alltså intjänad på drygt ett år bara om man ser tiII sjukskrivningarna. Som ren bonus ökar naturligtvis allas välbefinnande liksom produktiviteten som ökar lönsamheten för företaget.

Här är förslag på det kan innebära för ändringar när man pratar om ”vad är bra inneklimat”.

Spirorör utgör ryggraden i ett modern cirkulärt ventilationssystem och har ofta kallats den runda revolutionen. Med tanke på att en ventilationsfläkt, värmeflyttare eller ett FTX-aggregat kräver ström för att flytta luft genom ventilationssystemet till olika delar av byggnaden så är det av yttersta vikt att transporten sker med minimalt läckage och så friktionsfritt som möjligt. Om ett ventilationssystem inte levererar rätt luftflöden kommer de boende att börja ändra temperatur- och fläktinställningar för att tillgodose sina komfortbehov. Detta kommer i sin tur att öka energianvändning och kostnader.

Spirorör

Ovanstående problem kan minskas genom att använda cirkulära kanaler och spirorör istället för rektangulära. I runda kanaler uppstår ett jämnare inre tryck vilket bidrar till att göra flödena mer effektiva. Studier har visat att runda kanaler ger mindre strömningsmotstånd än rektangulära kanaler och även det minskar energiförbrukningen. Spirorörets fals som sitter helt på insidan bidrar också till att minimera friktionsförlusterna.

Tryckfall

En annan viktig fråga är det så kallade tryckfallet. Luft som lämnar en ventilationsfläkt, värmefläkt eller FTX-aggregat under högt tryck kommer att förlora detta i spirorör, böjar och förgreningar på vägen mot sin destination. I cirkulära ventilationssystem är detta tryckfall mindre än det som uppstår när luft strömmar genom rektangulära kanaler. Genom det minskade tryckfallet ökas luftflödets effektivitet. Därför kan man med ett cikulärt kanalsystem sänka kostnaderna både beroende på spirorörens lägre pris men även på grund av att de kräver mindre fläktar och FTX-aggregat.

Läckage

Av samma anledning som man önskar ett minimalt tryckfall eftersträvar man att skapa lufttäta ventilationssystem. Genom att välja spirorör och cirkulära kanaler kan man både uppfylla och överskrida branschens standard för läckage nämligen täthetsklass D. De flesta ledande tillverkare av spirorör och detaljer monterar idag tätningar av EPDM-gummi som praktiskt taget eliminerar läckaget i skarvarna. Packningarna är fästa med hjälp av en omvikt plåtkant eller ett rostfritt stålband. Dessa omvik ger även extra styvhet till ventilationsdetaljen vilket säkerställer att packningarna håller tätt. De utgör dessutom en mjuk och säker rundad kant för installatören. Till skillnad från äldre tätningsalternativ som kräver applicering av tätningmedel på detaljerna skapar detta system en lufttät anslutning med hjälp av tryckpassning vid sammanfogningen av två kanalsektioner.

Runt om i världen pågår en mängd olika forskningsprojekt inom ventilation. Här beskrivs några av dem kort.

Massachusettsstudien
I Massachusetts i USA har Don Milton vid Harvard lett en stor fältstudie där man studerade hur mycket människor påverkas av bland annat graden av ventilation. De som arbetade i utrymmen där man bara följde minimikraven på luftflöde hade 50 procent högre sjukfrånvaro än de som arbetade i utrymmen där luftflödet var dubbelt så stort. Den årliga förlusten i produktivitet för dem som jobbade i den sämre miljön beräknades till 400 dollar per person. Anledningen till att sänka luftflödet är nästan alltid att spara energi och därmed kostnader för uppvärmning. Forskningen i Massachusetts visar att förlusten i produktivitet är betydligt större än besparingen som görs på energin.

Värmlandsstudien

År 2000 kontaktade forskarna Jan Sundell och Carl-Gustaf Bornehag alla familjer i Värmland, 14 000 stycken, som hade barn mellan 1 och 6 år. Man ställde ett antal frågor i en enkät. Föräldrar till 11 000 barn i 8 000 familjer svarade på enkäten som därmed med god marginal blev världens största undersökning om hur innemiljön påverkar barns hälsa. Undersökningen genomförs av både medicinare och ingenjörer. Det man letar efter är samband mellan inneluften och barnens hälsa. 400 barn (200 helt friska, 200 svårt allergiska eller astmatiska) har valts ut till en fördjupad studie rörande samband mellan inomhusmiliö och sjukdom:
1. Barnen har genomgått en mycket omfattande läkarundersökning 
2. Deras hemmiljö har studerats noggrant, genom besiktningar och mätningar. Vilka föroreningar finns där? Hur ser ventilationen ut? Vad påverkar? 

Studien har pågått i fyra år och man kan konstatera att ventilationen har betydelse för hur bra barnen mår. Bland annat har man mätt kondens på sovrumsfönster. Om det blir mycket kondens betyder det att ventilationen är dålig – mycket kondens på sovrumsfönstret på morgonen ser ut att öka risken för att barnen ska få allergi eller astma. Ett tvåglasfönster med mer än 5-6 cm kondens är en varningssignal. Studien kommer troligen att pågå i flera decennier och drivs av DTU i samarbete med SP och Karlstads Universitet samt ett 20-tal andra institutioner i Danmark, Sverige, Norge, Holland och USA. Den heter ”Dampness in Buildings and Health” och har det övergripande syftet att förstå varför människor blir sjuka i hus med fuktskador.

Mer allmän information om ventilation finner du här.

Ventilationssystemets lufttäthet även i ett väl monterat kanalsystem kan läcka ungefär 5 % av luftflödet ut. I ett mycket förgrenat system med rektangulära kanaler kan läckaget bli 10 % trots noggrant utförande. Otätheter uppstår i skarvar och fogar särskilt , montören har haft svårt att komma åt att täta efter håltagning eller efter flyttade kanaldelar. Tätheten ändras med tiden och även om systemet är mycket tätt från början uppstår läckage efterhand, t ex om det utsätts för stötar. Om kanalerna läcker mycket behöver mer luft än nödvändigt behandlas i aggregatet. Luftbehandlingsaggregat och kanaler blir därmed onödigt stora, fläkten måste arbeta lårdare, mer luft ska värmas eller kylas och driftkostnaderna ökar. Om kallare luft sugs in i frånluftskanaler försämras dessutom värmeåtervinningens effektivitet. Otäthetema alstrar också att störande väsljud.

Ventilationssystemets lufttäthet anges med läckfaktorn i l/s,m² som uttrycker totalt luftläckage dividerat med total mantelarea vid ett visst provtryck i systemet, vanligen 400 Pa. Kanaltäthet delas in i klasserna A, B, C, D där klass D är tre gånger tätare är klass C, klass B är tre gånger tätare än klass A, osv. Klassningen avser hela ventilationssystemet, inte enstaka delar. Luftläckagets storlek på beror på omslutningsarea, tryckskillnad till omgivning och otätheternas storlek.

Enligt svensk praxis används
*  täthetsklass A om kanalerna är synligt förlagda i betjänad lokal
*  täthetsklass B för rektangulära kanaler och för cirkulära kanaler med mindre omslutningsarea än 20 m²
*  täthetsklass C för cirkulära kanalsystem med en omslutningsarea som är större än eller lika med 20 m²

Här kommer ett exempel där leverantören anger täthetsklass på enskild produkt, täthetsklass på en böj (Typgodkänd i högsta täthetsklassen (klass D).

Även i villor gäller det att ta reda på vilket ventilationssystem man har, och vilken typ av förbättringar man vill göra. Att gå igenom det nuvarande systemets svaga punkter är ett bra första steg. En vanlig situation när det gäller äldre villor är att huset är byggt med självdrag, men att huset sedan har fått ett helt nytt värmesystem och tätats utan att ventilationssystemet förändrats. Det betyder oftast att ventilationen i stort sett inte fungerar alls. Att återskapa självdraget låter sig sällan göras, eftersom självdrag kräver otäta hus.

Många hus som är byggda med fläktstyrd ventilation har också dåligt fungerande ventilationssystem. Många husägare tänker inte på att ventilationssystemet hemma måste underhållas och gås igenom med jämna mellanrum, det måste hållas rent, filter måste bytas. Görs inte det fungerar systemet sämre och sämre, för att till slut egentligen inte ha någon effekt alls. Vad man ska välja för system beror helt på vad man har och hur villan ser ut.

Checklista vid renovering:
Vad är det som behöver åtgärdas på ditt ventilationssystem?
– Drag/kallras
– Tar det lång tid för imma att försvinna från badrumsspegeln?
– Luktar det instängt när bostaden stått tomt några dagar?
– Luktar det instängt eller är det ”dålig” luft i sovrummen på morgonen?
– Sprider sig matos till andra rum?
– Finns det radon i luften?
– Har någon som bor i huset problem med astma eller allergi?
– Vill ni spara energi, få bättre komfort eller bättre hälsa?

Såklart är det en del man måste fundera på när man ska välja ventilationssystem, både när det gäller renovering eller nybygge. Ibland så blandar man ihop ventilationssystem med uppvärmningssystemet beroende på vad hustillverkaren rekommenderar. Motsatsen är passivhus som saknar traditionellt uppvärmningssystem utan brukar använda sig av ventilationssaggregat med värmeåtervinning (ftx-system).

Moderna ventilationssystem kostar i form av både materialet och installationen. Men om man väljer rätt för sitt hus så blir det billigt i längden och inomhusetvistelsen väldigt behaglig.

En ventilationsanläggning måste ofta anpassa till byggnaden och hur man använder den. Tex. så har det blivit populärt med spa och då krävs såklart bättre luftväxling i detta område. Den ska dessutom klara boverkets regler om tillräcklig luftomsättning och den nya luften i till huset ska gå genom ventilationsfilter så att yttre föroreningar inte kommer in. Idag så är värmeåtervinning en självklart val och att behovsstyra ventilationen börjar också bli vanligt, detta för att minska energianvändningen.

Sammanfattning:

• Ventilationssystemet ska skapa en behaglig och framför allt en hälsosam miljö inomhus. Detta innebär att luften bör filtreras och man ska inte känns några drag från ventilationen.
• Luftomsättningen bör vara lägst 0,35 l/s per m² golvarea eller ca 1/2 luftombyte per timme! Luftflödet ska inte vara påverkas av utetemperaturen eller uppvärmniningssystemet.
• Luftombytet bör kunna styras efter behov. Ett exempel kan vara att om man inte är hemma en vecka så kan man minska luftbytet genom att sänka hastigheten på fläktarna. I ett FTX-aggregat brukar detta vara en enkel knapptryckning på manöverpanelen.
• Räcker det med enklare temperaturreglering eller krävs riktig luftkonditionering.
• Glöm inte att många system tar tillvara på värmen i luften innan den lämnar huset (värmeåtervinning).