I slutet av 1940-talet sökte investerare efter praktiskt användbara och ekonomiskt tilltalande lösningar för bevattningssystem till norra Afrika. De exakta detaljerna i denna historia har gått förlorade men en sak är klar, norrmannen och ingenjören Erling Jensen fick höra talas om dessa förfrågningar och kunde efter en tid presentera utkastet till en lösning som senare skulle kallas runda kanaler. Genom att i spiralform falsa samman tunn stålplåt, nedklippt i långa remsor, så skulle rör för bevattning kunna tillverkas både enkelt och billigt. Om projektet las ned för att det bedömdes som orealiserbart eller vad som hände vet man inte idag, men Erling Jensen och hans kompanjon Leif Andresen dammade 1952 av projektet och såg en helt ny användning för den spiralfalsade idén. Det var inte vatten man denna gången riktade in sig på utan man kom på idén att istället transportera luft. Runda kanaler skulle inte enbart ge en enklare produktion än de då dominerande rektangulära, handbyggda kanalerna, det skulle även vara enklare att montera, enklare att täta och enklare att underhålla. Problemet var bara att maskinen för produktion av spiralfalsade rör återstod att uppfinna och det var så det började.
Runda kanaler föds
Fyra år senare var revolutionen ett faktum och de kunde år 1956 stolt presentera den första maskinen som tillverkade runda kanaler även kallade spirorör.
Tillverkning av spirorör
Svenska Fläktfabriken blev antagligen den första köparen av maskinen för tillverkning av runda kanaler och började i slutet av 1950-talet testa utrustningen för att senare lansera produkten på marknaden. Denna utveckling tog alltså sin början i Sverige och Skandinavien.
I takt med att marknaden såg de möjligheter som runda kanaler öppnar, så startade också svenska Bacho tillverkning och följdes några år senare av bl.a. Stifab och Lindab. 1966 tog Lindab, som då hette Lidhults Plåtindustri, beslutet att komplettera sin framgångsrika tillverkning av takavvattning – sturprännor och rör – med spirorör.
Man såg stora möjligheter till ökad försäljning med hjälp av runda kanaler och därför inköptes 1967 den första maskinen för tillverkning av spirorör. Runda kanaler var en succé och tillverkningen gick för fullt hos alla tillverkare. Med hjälp av runda kanaler hade tillverkningen av ventilationskanaler redan på 60-talet blivit industri, och det var ett bevattningsprojekt i Afrika och en genial norsk ingenjör som låg bakom alltihop.
Runda kanaler tar över marknaden
Den stora svenska byggboomen under slutet av 60-talet, förde inte bara med sig en aktivitet inom byggsektorn av sällan skådat slag, byggprojekt fanns överallt och installationen gick för fullt. Dessutom förde högkonjunkturen med sig nya byggnormer och ny skärpt lagstiftning inom bl.a. ventilation. En parallell utveckling skedde i de övriga nordiska länderna och runda kanaler stod i dessa länder som den klara vinnaren gentemot de rektangulära, runt var tätare, runt var mer lättmonterat och runt fanns i lager. Återigen hade den dåvarande dominanten på marknaden, Svenska Fläktfabriken en ny idé som till slut skulle konkurrera bort det rektangulära sortimentet för gott.
Runda kanaler med gummitätning
Det började ryktas allt mer om någon sorts gummitätning som skulle göra tape, kitt och klister onödigt. Utvecklingen av fast monterade gummitätningar smögs in på marknaden genom att Fläktfabriken hade en egen installationsavdelning som i relativ tysthet började installera dessa nya system. Plötsligt kom allt fler krav från marknaden om gummitätning eftersom denna packning förbättrade tätheten och gjorde monteringen enklare.
Runda kanaler idag
Sortimentet för runda kanaler utvecklades till att omfatta alla detaljer och dimensioner som marknaden efterfrågade. Idag finns flera tillverkare i Europa som har specialiserat sig på att tillverka runda kanaler som fortfarande ofta kallas spirorör. Dessa tillverkas enligt standarden SS-EN 10142 vilket innebär att de olika fabrikaten är kompatibla med varandra. Sdt är sedan 2005 generalagent för Vento, en av Europas största tillverkare av pressade cirkulära ventilationsprodukter. Vento levererar sitt pressade ventilationssortiment till mer än 41 länder. Ventos produkter är med hjälp av Sdt provade och testade av Statens Provningsanstalt i Borås och uppfyller täthetsklass D, vilket är den högsta klassen för ventilation idag. Produkterna är dessutom så täta att de var 3 gånger bättre än kraven i täthetsklass D vid provet.
Här finns länkar till runda kanaler på vår webshop.
