Idag har vi mycket väl isolerade byggnader och nästan alla arbetsplatser är fyllda med maskiner som alstrar värme. Datorer, skrivare och kopiatorer är några av de apparater som påverkar temperaturen och gör det varmare. Att tillföra kyla är idag minst lika viktigt som att tillföra värme.

För kontor är 23-26°C en lämplig innetemperatur på sommaren och på vintern är en temperatur på 20 – 24°C lämplig. Att det bör vara varmare på sommaren beror på att skillnaden mellan ute- och innetemperatur annars blir för stor; lätta sommarkläder gör att vi skulle frysa inomhus om vi inte höjde temperaturen något.

Temperatur är lätt att mäta, men ett vanligt misstag är dock att bara mäta på en punkt. Stora fönster där solen ligger på kan innebära mycket hög värme under sommaren för dem som sitter nära och för dem spelar det ingen roll att temperaturen vid dörren sex meter bort är perfekt enligt de regler som finns. Det är alltså precis lika viktigt att kontrollera människornas upplevelse av temperaturen som att mäta den faktiska temperaturen.

Temperatur, värmestrålning, luftrörelser och drag i en lokal påverkar människan på flera olika sätt. Är det för kallt får vi problem att utföra saker fysiskt, och av höga temperaturer blir vi trötta och okoncentrerade. Forskarna har kunnat bevisa att de flesta människor reagerar rätt lika på olika temperaturer – när människorna i fråga ägnar sig åt ungefär samma typ av aktivitet och har klädsel anpassad för aktiviteten i fråga.

Luftkvalitet på arbetsplatsen

Dålig belysning på arbetsplatsen är lätt att upptäcka och att göra något åt. Men hur vet vi när det är fel på luften på jobbet? Och vet vi hur luften påverkar oss?

Forskarna är eniga om att dålig inneluft påverkar människor. Vår hälsa och prestationsförmåga försämras, liksom vår hälsa. Det bedrivs mycket forskning om luften utomhus och vi vet att bilavgaser och fabriksutsläpp ska begränsas. De flesta är nog överens om att luften ute är viktig för vår hälsa. Luften inomhus är dock ännu viktigare. Ändå är forskningen om inneluften mycket begränsad.

Att bry sig om inneluften på arbetsplatsen är minst lika viktigt som att bry sig om uteluften

1. Vi nordbor tillbringar i genomsnitt 90 % av vår tid inne och inne på jobbet befinner vi oss ofta en 8-9 timmar per dag.
2. Inneluften är uteluft plus alla de föroreningar som kommer till inomhus. Föroreningarna kommer från oss människor, våra aktiviteter (som exempelvis matlagning, material i möbler och andra saker vi har inne, maskiner, djur mm). Även byggmaterial och emissioner från rengöringsmedel förorenar inomhusluften.

Det finns en mängd luftburna föroreningar att ta hänsyn till när det gäller inneluften på jobbet, och såklart även i bostaden. För några av föroreningarna finns gränsvärden, men forskningen har inte kommit särskilt långt på detta område. De ämnen vars hälsoeffekter är så pass väl kända att man har kunnat fastställa riktvärden beträffande högsta acceptabla koncentration är formaldehyd, radon, kolmonoxid, kvävedioxid, ozon och partiklar. Luftens kvalitet avgörs också av vilken luftomsättning lokalen har. Ett absolut minimikrav – som många anser är lågt satt, är att ventilationen i varje rum ska se till att luftbytet är 0,5 luftomsättning per timme.

Det enklaste sättet att ta bort föroreningar på arbetsplatsen och att ordna en bra luftväxling, är att arbetsgivaren installerar en modern ventilationsanläggning. En bra ventilationsanläggning ger ett tillräckligt stort luftflöde utan att skapa störningar som buller, vibrationer eller drag. Den har bra filtrering av luften och är enkel att styra när det gäller exempelvis tilluftstemperatur och flöde. Anläggningen ska också vara lätt att sköta. Moderna system är eleffektiva, och idag har de i stort sett alltid värmeåtervinning. Båda dessa faktorer sänker driftskostnaden och investeringskostnaden kan därför tjänas in relativt snabbt.

Luften som tillförs är inte tillräckligt ren

Ett vanligt problem med ventilationen på arbetsplatsen är att den luft som tillförs inte är tillräckligt ren.

Den smutsiga luften kan dock renas genom en god filtrering av tilluften, och ju högre kvalitet det är på ventilationsfiltren desto bättre rening blir det av luften. Detta förutsatt att filtret byts tillräckligt ofta. Ett gammalt och smutsigt filter renar inte luften; tvärtom kan det göra dålig luft ännu sämre eftersom filtret släpper ifrån sig föroreningar som det fångat upp tidigare. En annan aspekt är att många material släpper ifrån sig stora mängder föroreningar inne i byggnaden. Därför bör man i så stor utsträckning som möjligt välja så kallade lågemitterande material – dvs material som ger ifrån sig låga mängder föroreningar. Detta är viktigt att tänka på både när det gäller byggmaterial, möbler och tyger. Väggar och golv kan släppa ifrån sig föroreningar, liksom möbler och textilier.

Ju mindre föroreningsavgivning, desto bättre luft på jobbet. Eftersom rengöringsmedel förorenar luften är det viktigt att det finns instruktioner om vilka medel som ska användas och hur. Konsekvenserna av dålig inneluft på jobbet är som sagt rätt tydliga för de flesta av oss. Vi blir trötta och får svårt att koncentrera oss, vi presterar sämre och blir dessutom lättirriterade. Om du någon gång suttit länge i en möteslokal med dålig ventilation vet du att det som tänks och sägs i slutet av mötet inte riktigt brukar hålla samma kvalitet som det som sades i början. Vi blir tröttare och dummare av dålig luft på arbetsplatsen.

Läs mer om ventilation och ventilationssystem på arbetsplatsen och i bostaden.

Hälsningar
Sdt

Ventilationssystem.se